YH-Fakta

Nu samlas alla eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan i ett gemensamt ramverk: Yrkeshögskolan. Målet är bättre och tydligare yrkesutbildningar för studenterna och arbetsmarknaden.

Vilka utbildningar kommer att bilda yrkeshögskolan?
De som blir yrkeshögskoleutbildningar är:
- KY – kvalificerad yrkesutbildning
- Lärlingsutbildning inom hantverksyrken (mer arbetsplatsanknuten
utbildning)
- PU – påbyggnadsutbildning
- Vissa KU – kompletterande utbildning, de yrkesinriktade (inte de
högskoleförberedande eller kulturbevarande utbildningarna). KU
planeras än så länge bara att ligga under Yrkeshögskolans tillsyn.

I skrivande stund är inte alla beslut angående yrkeshögskolan fattade. Vi håller er uppdaterade via www.yrkeshogskoleguiden.se

Vad innebär förändringen?
Utbildningarna i sig ändras egentligen inte. Men de är sammanförda under ett gemensamt regelverk och kommer alla att administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

För utbildningarna inom yrkeshögskolan kommer två examina att
utfärdas:
Yrkeshögskoleexamen och Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen,
beroende på utbildningens omfattning och hur mycket praktik man har gjort. Man kan också få ett så kallat utbildningsbevis.

Varför har man förändrat?
Mångfalden i utbudet av eftergymnasiala yrkesutbildningar i Sverige har skapat ett behov av en tydligare organisation. Nu får de olika utbildningarna en gemensam bas i yrkeshögskolan,
vilket ska göra det tydligare för studenterna och arbetsmarknaden
vad en yrkesutbildning är.

Utbildningarna har fortfarandeolika huvudmän och anordnare, men
alla samlas under yrkeshögskolans tak. Att samla alla yrkesutbildningar i en yrkeshögskola gör det också mer synligt
att de står sida vid sida med andra högskolor och universitet.

När sker förändringen?
Yrkeshögskolan införs den 1 juli 2009.

Det här är yrkeshögskolan
Vad är en yrkeshögskoleutbildning?
Utbildningarna inom yrkeshögskolan bedrivs i nära samarbete med
näringslivet. Det första kravet för en yrkeshögskoleutbildning är att den är behovsanpassad och relevant för arbetsmarknaden. Utbildningarna är mellan ett halvår och tre år långa, de
flesta är gratis och alla berättigar till studiemedel.
Anordnarna är kommuner, landsting, privata företag, stiftelser och
högskolor. Myndigheten för yrkeshögskolan har en kontrollerande
funktion och bestämmer vilka utbildningar som ska finnas utifrån vilken kompetens som behövs i samhället.

Vad gör man på en yrkeshögskoleutbildning?
Man har teoretiska lektioner på samma sätt som på andra utbildningar, men fokuserar mycket mer på praktisk
kunskap. Minst en fjärdedel av utbildningarna är praktik ute på en arbetsplats. Man får som yrkeshögskolestudent
på så sätt ett värdefullt försprång på väg ut på arbetsmarknaden
genom arbetslivserfarenhet och kontakter.
Yrkeshögskolans utbildningar har hög status på arbetsmarknaden.
Nio av tio studenter har jobb efter examen från en yrkeshögskoleutbildning(statistik från 2008 gällande KY).

Yrkeshögskolans utbildningar:
• är eftergymnasiala
• är både praktiska och teoretiska
• är i de flesta fall gratis för den studerande
• berättigar till studiemedel
• är utformade i samarbete med, och behovsanpassade till,arbetsmarknaden
• ger arbetslivserfarenhet och värdefulla kontakter
genom praktikkurser
• leder till yrkeshögskoleexamen eller kvalificerad
yrkeshögskoleexamen
• leder i 90% av fallen till jobb (statistik från 2008 gällande KY)
• finns i hela landet
• är mellan ett halvår och tre år långa
• ansöks hos respektive utbildningsanordnare